En gnista
Alla behöver något att brinna för, att leva för och att tro på. Var och en har rätt till att ha sin egna tro och passion här i livet. Jag personligen tror att all form av tro, religion, hobby eller vad det nu kan vara är väldigt nyttigt för själen, välmåeendet och självkänslan. Så länge ens tro och sysselsättningar inte skadar en själv eller andra så tycker jag att man har rätt till att göra och tro på vad man vill. Sen finns det självklart många, många olika trådar och aspekter på detta, jag är inte något stort fan av religion till exempel. Men jag respekterar de människor som har valt att ägna sitt liv åt det så länge de är snälla och respekterar andras syn på livet. Detsamma gäller de som har valt att inte gå den vägen. Om en ateist kastar skit på religion (säger att de som tror på Gud är dumma i huvudet t.ex.), så är det precis lika fel som om det hade varit tvärt om i mina ögon. Det här är ett så himla brett ämne och jag skulle kunna skriva en roman om detta. Men jag stoppar här.
Så länge vi människor visar respekt för varandra och behandlar alla på ett trevligt sätt (vilket är ungefär samma sak) så är jag övertygad om att vi kan leva i fred.
Det jag vill säga med detta lilla osammanhängande inlägg är att vi alla mår så mycket bättre om:
-
1. Du visar respekt gentemot andra trots att de inte tycker och tänker som dig.
2. Du vågar tro på det du anser vara rätt och vågar göra det du älskar (så länge det inte skadar andra).
2. Du vågar tro på det du anser vara rätt och vågar göra det du älskar (så länge det inte skadar andra).
I believe you got my point?