Tre dagar kvar
Bilder från 2010, 2011, 2012 och 2013.
Jag minns att jag kände precis som dig när jag skulle "flytta" (bodde ju inte där lika länge som dig) hem från Turkiet. Att jag ville hem till min familj och kompisar och ett normalt liv. Ett liv som är så långt ifrån Alanya livet man kan komma. Och de va jätteskönt att åka hem, även fast jag åkte hem med blandade känslor. Men när jag väl kom hem HEM innanför min dörr så kändes det typ som "vad gör jag här? Dehär är fel". Hoppas inte de känns så för dig, för de va jättejobbigt. De jag minns att jag tyckte va jättebra däremot va att få krama om min familj, äta en macka med ett glas mjölk och att få träffa mina kompisar och berätta om hela min helt sjuka sommar.
Men, när jag är i Turkiet saknar jag svensk mat ALLTID och att ha ork. Man har aldrig någon ork där. Och så saknar jag att kunna gå ut utan att ha 100 blickar efter sig. Men, när jag är i Sverige så saknar jag allra mest värmen, all glädje där, trevliga människor, Adana kebab, att kunna sitta och titta på borgen som är upplyst på kvällen, böneutropen och havet.
Oj, vilken lång kommentar. Hoppas det går bra för dig i alla fall :)
Jag saknar svensk mat väldigt mycket då jag är iväg, saknar de mer rökfria stilen vi har hemma i Sverige... Är jag hemma saknar jag gemenskapen med familj och vänner plus värmen såklart :)